Jag önskar jag hade mer tid och ork att sitta vid datorn, fotografera och blogga. Men man hinner inte med allt här i livet. Mina dagar går i ett rasande tempo och jag har inte så mycket tid över. När tiden finns, så finns inte orken...

Men vad händer då hos mig? Ja, för det första så ligger min mamma på sjukhus. Det är ingen fara för hennes liv, men hon har en regäl lunginflammation och är ganska medtagen. Hon ligger dessutom på infektionsavdelningen och dit får jag inte komma. Och jag vill inte gå dit heller... De har nämligen vinterkräksjuka där. Men förhoppningsvis får hon komma hem på fredag.

I och med att mamma ligger på sjukhuset så far ju inte hemtjänsten hem till henne. Givetvis! Och det innebär att jag måste åka dit varje dag för att ge katten Frasse mat och gosa lite med honom. Vilket jag gärna gör, men det går ju åt någon timme extra per dag för det.

Detta är ju en tid då många är sjuka och det har märkts på mitt jobb. Vi har varit flera borta och jobbet hopar sig. Så det är mycket att fixa och dona och få ihop. Att svara på samtalen som ringer till växeln är ju det viktigaste vi gör. Men mycket annat jobb är viktigt. Och när jag måste sitta i växeln, så växer högarna inne på mitt kontor. För att inte tala i mailen... Men det är bara att ta en sak i taget och helt enkelt gilla läget.

Min underbart härliga kollega, Anneli, har ju börjat heltid nu. Och vi har verkligen haft kul när det varit så körigt. Speciellt i eftermiddag då vi svamlade och skrattade och sjöng i de få pauser vi hade. Men det är så här, man kan inte göra annat än att ta ett samtal i taget. Man hjälper kunderna i den mån det går, även om det är 20 i kö. Om man inser att det är meningslöst att stressa, så går det så mycket enklare. Dock ska man ju jobba hela tiden, men inte stressa. Viktigt viktigt...

Det är inte kö'n i växeln som stressar mig, det är arbetsuppgifterna på kontoret... Men det gör jag väl imorgon! :)

Faktiskt så har vi hunnit med att köra lite skoter oxå. Söndagen var ju en helt otroligt fantastisk dag. Vi tog våra skotrar och körde ut till Gråsjälören där vi intog lunch. Jag lyckades både köra fast (men drog lös skotern själv) och välta (här fick Mikael hjälpa mig) innan vi kom fram. Men kul var det. Och sååååååå underbart att vara ute!


Står på isen vid Notviken! Ser ni? Vilken dag va!?


Min skoterkille! :)


Det var även annat folk därute på ön...


Lunchen är slut. Det blev renskav och lök i tortillabröd. Mums!


Och kaffe efter maten. Som ni ser har Mikael inte heller i år köpt nya skoterkläder! S U C K



Min fina pärla!!!