Somnade som en klubbad säl igår. Jag var visst betydligt tröttare än jag trodde. Imorse väckte Mikael mig lite lugnt och försiktigt och berättade att frukosten stod på bordet. Jag hade inte ens märkt att han var borta.

Vi åt frukost och sedan gjorde vi oss klara för att fara iväg. Ut till Alhamn skulle vi... Vi stannade till hos Robin och Sofies mormor och morfar. Där inväntade vi den man som vi skulle ha ett möte med. Han kom strax efter oss och då åkte vi vidare till hans stuga. Och där stod den. Våran nya skoter...

Japp, det är sant. Vi har en skoter... :) :) En Polaris Indy något... Jag vet inte så mycket, men den är röd... :) Det är någon slags touring och det är handtagsvärmare bak. Ungefär det vet jag. Men den är ganska fin. När Mikael har fått putsa upp den och fixa till den lite, så kommer den att bli ännu finare.

Vi har den inte hemma än, för vi var bara och tittade. Men vi ska väl hämta den någon av mellandagarna...

Sedan åkte vi tillbaka till "mormor och morfar". De bjöd på fika och massa prat. Trevligt var det. Jag har inte träffat dem speciellt mycket så det här var väl första gången jag pratade med dem ordentligt. Och ja, de var trevliga människor!

Vi åkte hem efter någon timme. Mikael hade en tanke på att vi skulle ta hem granris så han satt och kollade om han såg något bra. Han tittade åt höger, jag tittade rakt fram. Och tur var ju det. För ut på vägen, inte alls långt från bilen, rusar två älgar ut på vägen. Jag ropade till Mikael: -Kör inte på renarna (såg att det var älgar, men hann inte få fram vad de hette utan skrek ren istället).

Mikael bromsade och vi bara gled. Den första älgen sprang bara rätt över vägen och den andra var på väg att göra samma sak. Jag insåg att nu kommer vi att krocka, finns inte en chans att bilen hinner stanna. Men plötsligt tvärvänder den bakre älgen och springer tillbaka istället. Vi missade den med en liten liten hårsmån... Tack snälla söta älgen för att du vände!

Usch vad rädd jag hann bli. Och lite chockad... När vi kört vidare så började vi tokskratta. Det var nästan lustigt. Men det hade vi väl inte tyckt om vi hade plockat en ren, eller älg menar jag... Och jag måste ju säga, herregud vad stora de är när de kommer så där nära...

Nåja, vi körde vidare och stannade på Storheden IGEN, för lite nya ärenden. Väl hemma blev det till att göra köttbullar till julafton. Min chef har sagt att man får inte ha färdigköpta köttbullar på julbordet, och jag lyder min chef! Så idag, för ungefär andra gången i mitt liv, har jag gjort köttbullar... De blev rätt goda faktiskt...

Mikael fixade middag och sedan såg vi Lailas Jul, innan jag tog itu med knäck och ischoklad. Nu sitter jag här och skriver medan jag har godbitarna på altanen och ska stelna. Är väl dags att ta in dem nu så att jag kan frysa in dem. Mikael är och spelar hockey, men när han kommer hem så brukar vi dricka te...

Vet ni. Idag var en otroligt vacker vinterdag. Solen sken och snön som föll igår lyste upp allt så vackert. Träden var gnistrande vita. Ut på landet åkte vi, där det är ÄNNU finare än mot stan. Vi for och tittade på den nya medlemmen i våran fordonspark. Och vad gör jag? Jag tar inte med mig kameran. Det är ju helt sanslöst. Jag kom på det när vi kommit halvvägs, men Mikael ville inte vända... Konstigt... Hur som helst kan jag inte bjuda på kort på våran dag i Alhamn. Men ni kan få se bevis på att jag gjort knäck och ischoklad.


Gjorde mer knäck än ischoklad. Det beror på att jag gillar knäck mer än ischoklad. Och så var det med det!


Gjorde ischoklad med apelsinsmak. Allt efter Mikaels smak och tycke...


Och knäck gjord på vaniljvisp. Mumsiga blev de...