Måndag och jag steg upp precis som vanligt. Dvs precis så jag hann till jobbet. Det går bättre nu när jag har börjat äta frukost på jobbet. En sak mindre att hinna med hemma...

Annelie tyckte att man alltid borde få vara ledig på måndagar oxå. Hon tänkte som så att fredagskväll märker man knappt eftersom man är så trött. På lördagen kämpar kroppen på för fullt för att återhämta sig. Och det ska då helst vara en dag då man inte har alltför mycket planerat. Ungefär där mot söndageftermiddag börjar man känna att man är ju ledig och kroppen blir pigg igen... Men vad hjälper det när det redan nästa dag är dags att arbeta. Så om veckan skulle börja på tisdag, och fortfarande sluta på fredag givetvis, så skulle man vara betydligt piggare veckans första dag än vad man är nu... Hängde ni inte med? Det är bara att höra av sig så ska jag vidarebefodra det till Annelie som förklarar bättre...

Idag började vi med ett nytt sätt att ha fikarast. Första gruppen fikade 15 min, sedan gick andra gruppen 15 min och sedan gjorde vi samma sak igen. Egentligen är det meningen att vi ska promenera andra kvarten, men idag regnade det så då fikade vi två gånger istället. Jag tycker det kändes rätt ok faktiskt. De som jobbade tyckte det var skönt att slippa sitta kort om folk en hel halvtimme. Däremot kändes det kort att fika 15 minuter... Men man kan inte få allt... Vi ska faktiskt vara glada att vi överhuvudtaget får fika 30 min på fm och 30 på em...

Dagen fortsatte som vanligt. Jag och Mallan gick en sväng till kiosken på lunchen. Mallan skulle ha en cola. När jag hörde henne säga -Neeeeej!!! så insåg jag direkt vad som hade hänt. Colan var slut. Hon fick ta en light istället... Men det gjorde henne inte lycklig...

Väl hemma så stod middagen på bordet. Gröt och en hårdmacka med kokt ägg och kaviar... Mmmm... Sedan var det bara att ta itu med mitt lilla projekt. Hallen... Jag har målat taket ett varv nu. Fort var det gjort. Fast det ska målas ett varv till. Jag förstår verkligen att de som har problem med nacken inte kan måla tak. Även jag, som inte ens har problem med nacken, fick ganska så ont efteråt... Sedan har jag slipat det jag spacklade igår och spacklat lite till. Har städat efter mig oxå faktiskt... :)

Efteråt var jag alldeles vitprickig i både ansikte, hår och på glasögon (tur jag tog på mig mitt reservpar). Men nöjd är jag iaf!!! Det är så roligt att fixa något alldeles själv... :)

Nu sitter jag här och ska skriva handlingslista till i morgon. Jag övertalade Mikael om att jag skulle få fara och handla för en gångs skull. Det händer inte ofta när han är hemma ska ni veta...


Dagens skörd av foton:


Storfrämmande i växeln idag...


En liten 5-dagars bebis.


Jag tror det var Casper han skulle heta. Men är inte säker. Kan ju stavas Kasper oxå förstås...
Har i efterhand fått höra att det var Cesar han skulle heta!


Mycket mycket MYCKET stolt mormor (=min chef)


Alla ville ju givetvis beskåda underverket.


Det är inte lätt att se honom nerbäddad i stolen, men sötnosen sov ju så gott.


Här är den lyckliga (och otroligt smala, med tanke på att ett barn nyss var inuti henne) mamman!