Fredagar är alltid bra dagar... Trodde jag... Tills jag skulle åka hem. Glad i hågen eftersom jag slutade redan 16 denna fredag, gick jag ut från baracken. Kom till bilen och... Ja, sen kom jag inte längre. Min bil har en startspärr som gör att man måste låsa upp bilen med att trycka på en knapp på nyckeln, annars släpper inte startspärren och då går inte bilen att starta.

Vad hade hänt? Jo, batterierna hade tagit slut. Mitt temperatment som är relativt kort ibland, gav sig tillkänna direkt! Jag blev med andra ord heligt förbannad. Rusade in i baracken igen, berättade för Marlene att vilken bil hon än köper så ska det inte vara en Renault! Att jag för en tid sedan lovordade min älskade Gunilla (=bilen) var som bortblåst ur mitt huvud.

Jag rinde iaf till Mikael som lovade att komma och hämta mig. Gunilla fick stanna på jobbet medan vi for till Storheden för att handla. Bland annat köpte vi batterier. Det måste vara något fel i nyckeln för det är inte så länge sedan vi bytte batterier. Mikael ringde därför till Renaults reservdelar för att höra vad en ny nyckel skulle kosta... 1700 kr ungefär! Nä, då laddar jag hellre upp med batterier som jag kan byta. Man får många batterier för 1700 kr... Fast nog skulle det vara bra med en ny nyckel. Mamma... Det kanske är ett julklappstips...!?

Lite bilder då... Jag har fått leva med att en av mina älskade kollegor varit borta från jobbet ca 1 månad. Det har varit tufft eftersom hon är min fikavikarie, och hon är en människa som verkligen inte har långt till skrattet. Livet på jobbet är betydligt roligare med henne där. Hon känner mig så väl och hör till och med på mina steg vilket humör jag är på, om någon retat upp mig, eller om jag är trött. Hon är en härlig människa och jag är så glad över att jobba med henne!


The one and only: ANNELIE...!!! Välkommen tillbaka till jobbet!


Här har vi Cissi som koncentrerat arbetar med att ge en bra service till de som ringer.


Och så Rosmarie. Försöker se så oberörd ut över att jag knäpper kort på henne... Du är så söt så...


Jag knäppte en bild på Gunilla oxå. När jag tog bilden sa jag till Cissi att detta är den sista bilden i livet för Gunilla. Men jag har lugnat ner mig nu, så hon får vara kvar...


Till kvällsmiddag gjorde jag tacopaj. Mums...!


Receptet finns på min receptsida: http://jenjo.bloggsida.se/