I helgen blev min son, och hela hans lag, distriktsmästare. Då var de glada. Ikväll spelade de match och när Mathias då kom hem, så skrek han:
SERIEETTA!!! Det visade sig att de vann hela serien och slutade i topp efter kvällens match. Jag är så glad för deras skull och är stolt över dem alla.

GRATTIS GBBK POJKAR -95 TILL ERAN VINST I SERIEN

Det var kul... :)

Idag har det varit en bättre dag på jobbet, om man tänker på hur mycket det var att göra. Men däremot var jag otroligt trött och kände mig inte direkt på toppform. Jag har inte känt mig så där pigg och glad som jag brukar. Nåja, jag ska ju vara ledig till påsk och då får jag vila ut ordentligt. Hur nu det ska gå med en supermorgonpigg sambo...!?

När jag kom hem så fixade jag middag till Mathias som skulle iväg på matchen. Sedan så åt jag även själv. Satte mig en stund vid datorn och insåg att jag nog var tvungen att fixa bakningen som jag hade lovat Mikael. Det går ganska smidigt att baka när man kan lyssna på ljudbok samtidigt. Äppeltårta blev det denna gång, men om den går att äta kan jag inte lova...

När jag hade hängt upp tvätten kom två barn (läs tonåringar) inrusande. De hade hört talas om att det skulle finnas ett påskägg som väntade på dem. Det var Sofie och Robin som kom... Och nog hade de påskägg som väntade. De tog dem, önskade mig glad påsk och sedan var de försvunna igen.

Efter det hamnade jag vid datorn. Den här gången började jag lyssna på musik. Har ni tänkt på hur avkopplande det är med musik? Jag spelade igenom låt efter låt. Hade högt ljud på och bara försvann in i musiken. Det enda jag tänkte på var låttexterna... Så härligt och avstressande... Hipp vipps så hade två timmar försvunnit och jag vet inte riktigt vars... Klockan var nästa 22 när jag kom ihåg att jag måste elda!

Jag har ju inte fått min kamera än och jag gråter mig till sömns varje kväll. Eller kanske inte, men jag saknar den massor... Det blir ju inte så mycket kort på den här bloggen nu, men idag har jag letat fram lite gamla kort som jag bjuder på. En liten varning bara, vill ni inte se kort på Sofia, så kan ni sluta läsa här...

Några av Sofias stilar genom åren:


Hon var så himla söt som liten. Alltid med tummen i munnen... :) Hunden bredvid är min Nalle som jag hade i några månader...


En stolt tjej som håller i sin nyfödda kusin.

 
Ibland var håret långt, ibland var det lite kortare.

 
Testade både svart och röd variant.


Och ibland täckte hon helt enkelt över håret!


Hon har haft en förkärlek för att vara blond, vilket hon lyckats med ibland.

  
Men det har även funnits en rosa period i hennes liv.


Det var ett rent helvete (ursäkta språket) att få bort det där rosa ur håret, utan att det blev någon konstig färg.


När hon bodde på Straddan klippte hon en jättetuff frisyr.

  
Efter en tid återvände hon till det blonda.

  
Håret färgades brunt igen, och i Bulgarien köptes det löshår för att hon skulle få sin drömlängd.


Jag har inget dagsfärsk bild på henne, men hon har ljusbrunt halvlångt hår just nu. För en tid sedan såg hon ut så här, och det är en av mina favoriter. Svart, ganska kort, tufft = Supersnyggt, om ni frågar mig!