Jag vill börja med att tacka Karolina från Västerbotten för hennes kommentarer i bloggen. Jag gillar kommentarer... :)

Sedan måste jag bara få säga: Vilken dag!

Idag kom det en frilansfotograf som skulle fota för SKTF-tidningen. Hon började fota vid 9.30 och sedan fotade hon, och fotade, och fotade, och fotade osv osv osv... Hon var inte färdig förrän 10.45! Det är ju helt otroligt. Förmodligen kommer det bara att komma ett enda kort i tidningen i slutändan...

Sedan var det dags för nästa projekt. Det finns ju två relativt nya telefonister som inte är auktoriserade hos oss. Som kvalitetsansvariga för växeln så är det jag och Annelie som ska hjälpa dem att vara lika bra som oss andra. De ska få göra provet de med, men även innan så ska de ju jobba som oss. Så idag satt jag med en av dem och lyssnade hur det gick. Kul faktiskt. Jag satt med henne en stund både före och efter lunch.

Idag hade jag bestämt att sluta tidigare för att hinna till stan med Matte och kolla på avslutningskläder. Men jag kom iväg sent och vi kom till stan just före 16. Jag hade lika gärna kunnat strunta i det för affärerna stängde 16 idag... SUCK...

Istället for jag och Matte till Ica Maxi och köpte en mjukglass. Vi hittade oxå shorts, mjukbyxor och t-shirt till honom. Dessutom mötte vi mitt jobb där. Eller åtminstone flera arbetskamrater. Jag mötte Rosen, Kaisa och Cissi. Och nästan chefen. Det var iaf chefens dotter och sonson. :)

Mötte även mc-kompisar och flera andra jag kände. Till slut sa Mathias "nu får du sluta vara så social". Han blev less när jag skulle prata med alla.

Så när vi kom hem och hade ätit och packat upp, så har jag bara tagit det lugnt. Surfat runt på nätet och tittat på tv.

För er som inte vet, så har jag en dotter som fyller 18 år i år. Hon är vad man kan kalla ett "struligt" barn. Från det att hon var ganska liten, så har det varit mycket olika slags aktiviteter runt henne. Jag kan inte räkna de oändliga gånger jag suttit på möten, varit orolig, funderat och varit ledsen över henne. Samtidigt så kan jag inte räkna de oändliga gångerna jag varit stolt, saknat, pratat strunt och haft roligt med henne.

Som det ser ut just nu, så bor hon varken hos mig eller sin pappa. Hon bor hos en kristen familj i Rosvik. I hennes blogg hade hon skrivit att hon tror på Gud. Det är för henne självklart, även om hon inte är kristen. Hennes blogg går inte att kommentera i (det är värdelöst Fian!), så jag väljer att svara på min dotters blogginlägg här:

Jag tror oxå på någon slags Gud. Inte för att jag är på något sätt kristen, gick till och med ur  Svenska Kyrkan.
Men jag tror på att allt som händer, sker av någon anledning och att det finns något därute som styr det som händer. Det där "något", det är det som jag kallar Gud.
Jag har inte heller haft ett enkelt liv, och hade jag inte haft något att tro på så hade jag inte klarat det.
Pussar och kramar Gummi min!

Nog om det. Här nedan ser ni hur många auktoriserade telefonister vi är i de tre nordligaste länen! +några chefer och andra...