OK, Cissi... Sååååååååååå farligt långt är det kanske inte till Ersnäs, men nog tycker jag det känns som om det tar länge när man ska dit... Beror kanske på hur van man är att köra vägen.

Idag var det en intressant dag på jobbet. Det hade gått ut en information i dagspress som inte stämde. Patienter började ringa till oss och ifrågasätta hur de skulle göra. Så det var bara att reda ut problemet.

Jag och Annelie skulle svara på en avvikelse som vi fått. Det var inte lätt att sitta och skriva rätt, när jag hade en svamelmaja bredvid mig som ville skriva lite mer elakt än vad jag tyckte var lämpligt.

Jag flexade iväg lite tidigare idag och mötte upp Sofia på bussen. Vi for till banken och vårat ärende där gick jättebra. Sedan skulle vi även till Nordea, men den banken har inte öppet sent på torsdagar, så dit måste vi på måndag.

Sedan fick Sofia en förtidig present. Hon fyller ju 18 år nästa vecka och hon ville så gärna ha en tunika den här helgen då hon ska på en fest. Jag sa att hon fick den, men då får hon den som en present. Det gick hon med på.

Precis när vi var klar så ringde Mikael. Han hade varit hos Britta och ville se ifall vi skulle fara hem. Det skulle vi, så vi åkte med honom.

Hemma blev det middagsdags och efter det gick jag till dansen. Sofia följde mig på vägen så jag fick sällskap dit. Dansen var som vanligt jätterolig och jag är helt slut i fötterna nu.

När jag skulle hem såg jag att Helena hade ringt, så jag ringde upp henne när jag promenerade hem. Vi pratade hela vägen tills jag var vid mitt hus. Och du Helena, svanen var en kanin...

Det blev en kopp te framför tv:n med Mikael innan jag satte igång med de sista uppdragen för kvällen!