En omtumlande dag... Under någon veckas tid har jag känt det på mig. Igår kom första delen av bekräftelsen, idag kom nästa... Sofia och Niklas har gått skilda vägar. Efter två års sammanhållning har de har vuxit ifrån varandra och tycker "bara" om varandra som kompisar...

Det gör ont i mig, för jag har lärt mig att se Niklas som min svärson. Men samtidigt vill jag ju dem båda väl och hoppas att de tagit rätt beslut. Vilket jag oxå tror...

Det finns saker i mitt liv som är ganska tungt och jag håller huvudet ovanför vattenytan hela dagarna. Kvällarna är jag helt matt och slut och orkar inte så mycket. Är det det som kallas livet?

Jag är glad att jag har en sambo som verkligen försäkrar att det är ok. Jag får vara både upp och ner i humöret och han accepterar det. Jag är oxå glad att jag har mina ungar SJÄLVKLART, men inför dem försöker jag hålla humöret lite bättre. Det blir Mikael som får ta de hårda smällarna... :(

Det händer inte så mycket hos mig annars egentligen. Jag går till och från jobbet, vilket innebär att jag är hemma ganska sent. Förutom på torsdagar då jag har bilen för att handla åt mamma. Hemma håller vi på att renovera i köket och just nu är det taket som sätts upp. Det blir SÅ snyggt!

I övrigt går dagarna sin gilla gång och jag ser fram emot lite julledighet snart...


Mikael i full fart med att flytta uttaget från mitt i taket, till fönstret. Jag är så less på detta äckligt fula kök, så förväntan är stor över att få nytt tak och nya tapeter. Och köksbänkar och skåp ovanför fläkten. Skåpdörrarna och kyl/frys o spis kommer att vara kvar, men micron ska bytas. Kommer bli så bra!


Mathias bygger ihop sin nya tv-bänk. Lillen studerar väldigt noga hur man gör.


När han är full-lärd så hjälper han tilll!